Ett stycke ullvaruproduktionshistoria
Sjølingstad uldvarefabrik, Mandal
Norge. Ja, här sitter man. Så bloggen kommer fokusera på besöksmål i detta land tills dagen kommer då man åter få besöka sköna Sverige.
Danmark är inte glömd, men tiden är som tiden är.
Vad skall man göra en stekhet vecka i Juni i Oslo? Jo, åka därifrån. Det blev en runda över Hardangervidda och därefter ner runt Sørlandet.
Ett besök på Sandnes garns fabrik och utförsäljning utanför Stavanger. Där kan man tillbringa mycket tid och antagligen tömma plånboken om man inte passar sig.
Ner längs den sällsamma kusten i sydväst och sedan kom vi ÄNTLIGEN till (mitt) mål;
Sjølingstad Uldvarefabrik 8 km väster från Mandal.
Historisk ullvaruproduktion som idag är ett levande museum. Varje timme är det visning runt fabriken, och precis när vi parkerade vid öppningstid så kom de ut och frågade om tanken var att delta.
SJÄLVKLART. 100 kronor senare samlades vi utanför tvätt och berednings-avdelningen.
Det enorma tvättkaret används till tvätt av ullfiber. Vatten hämtas ur ett rör som kommer från bäcken utanför. Det har då hänt att FISK dimper ner i tvättbadet!
Färgerimetoderna som används liknar de man använde förr och de olika typerna av färg fanns uppställda för beskådan.
Vattendraget användes också för att generera ström, det var därför platsen valdes för produktionen (etablerades 1894), med sitt vattenfall på 11 meter.
I taket kan man se systemet av roterande drivarmar för att hålla alla maskiner igång och det var häftigt att se hur allt arbetade när maskinerna drogs igång.
På vägen ut från byggnaden kunde man se den lilla ångpipan som tjöt ett antal gånger per dag för att markera arbetstart, lunch, arbetsslut och speciella tillfällen.
Byggnaden brevid är spinneri, karderi och väveri, idag av sten, förr av trä.
Här spinns den tvättade ullen till garn för att sedan skickas upp för att bli väv. En del av ullen blir kardflor som säljs som det är. En del garn säljs som, ja. Garn.
Rum för varpning och förberedelser och därefter in i väveriet. En vävtekniker på plats som stod och vävde Sjølingstad välkända ullpläd med fågelmotiv i jacquardmaskinerna. Hon berättade att produktionen sker idag i liten skala för att hålla alla maskiner igång, men aldrig så mycket att det blir slitage.
Här vävs bland annat tygerna till Mandals-bunaden. Bland annat tar man fram en ullplissé som tar ett helt år att färdigställa! I väftled vävs trådar in, som sedan dras ihop och lämnas i ett år, innan man släpper på allt och får en vacker plissé som används till bunad. 
Visningen skulle bara vara en halvtimme (tidigare år var de en timme) men vi fick förkovra oss i industrihistoria i en hel timme ändå. Underbart!
I butikslokalen kunde man även finna en temporär sommarutställning "Strikkeplagg fra loftet - verdien i stopping, lapping og gjenbruk".
Köptes det massor av garn spunnet på Sjølingstad? Ja. Vet jag vad jag skall göra med det just nu? Nej.
En idyllisk tur till en fantastiskt intressant plats och ett perfekt besöksmål för hela familjen. Året runt sker event av olika slag i lokalerna och ett tips är att följa Sjølingstad Uldvarefabrik på sociala medier!
Nu till sommaren har de dessutom fått sig några lamm som går och myser på grönområdet vid fabriken.
Tips på några dagars rundtur med utgångspunkt Oslo;
E134 till Telespinn, över mot Stavanger och Sandnes garn, vidare ner på E39 eller längs kusten till Sjølingstad uldvarefabrik. Så kan man sen mysa med garn och hantverksbutiker i städer och byar upp längs E18 tillbaka till Oslo.
Kos dere!
//Textilresan